Hembygdensgården har en lång historik som går tillbaka till drygt 1752. I området finns det många enastående bebyggelser som får besökarna att ta en sekund och beundra åsynen. Gården har en överblick av Öreälven samt Balberget och erbjuder en sagolik utsikt. Det finns omkring 14 byggnader på gården som har influenser från 1800-talet och är dessutom möblerade med olika objekt som har samlats in från bygden. För övrigt finns det även den äldsta timrade byggnaden i Västerbottens län, vilket är en lada som blev förflyttad från Agnäs. Denna lada har årtalet 1671 graverat på den. Besökare möter en rik atmosfär från tidsperioden, där byggnaderna berättar en djup historia. I området finns det till och med en möjlighet för en guidad rundtur.

Historik

Självaste gården är placerad i närheten av området där de första nybyggarfamiljerna bosatte sig omkring 1759. I dagsläget är det ett behagligt fritidsområde med ett antal historiska bebyggelser som delar med sig en utförlig skildring av det förflutna. Det har bland annat samlats in lador samt timmerstugor från olika områden i kommunen. Exempel på sådant är bebyggelser från Ladugården, Logen och slutligen Åströmska gården. Det finns ytterligare byggnader, såsom bagarstugan där det doften av nybakade bakelser och bröd är som starkast. Drygt 1944 etablerades Bjurholms hembygdsförening av Elfred Olofsson som var en folkskollärare. Det är en ideell förening och är något som medborgare kan söka medlemskap för. Flera aktiviteter pågår på Bjurholms hembygdsgård och både vänner samt familjer kan delta. Att besöka gården är också en idealisk aktivitet för de som är intresserade av historia.

Ett ytterligare exempel på bevarade bebyggelser i Bjurholms hembygd är Ol-Petters stuga, som byggdes av Olof Petter Israelson mellan åren 1875–1880. Självaste stugan är uppförd utan en murgrund samt i dagsläget står det på träpålar. Uppe i vinden finns för övrigt en vävkammare. Att besöka denna hembygd är en fantastisk upplevelse om man vill studera byggnader och konstruktioner från tidsperioden och samtidigt utöka sin kunskap om lokal historia. Det kan även vara en lärorik erfarenhet för barnen där de får lära sig om historia och de människor som bodde i byggnaderna. Sådana föreningar som den i Bjurholms skapas genom att medborgarna i en by intresserar sig i den lokala historian och vill engagera sig för att bevara kulturarvet.

Målsättningen med hembygdsförbundet är bland annat att bevara och sköta om Västerbottens kulturarv och detta görs genom dess medlemmar. De stödjer mer lokaliserade hembygdsföreningar med deras verksamhet, såsom Bjurholms hembygdsförening. Det huvudsakliga syftet är att aktivt dokumentera det förflutna och därmed förvara kulturarvet för framtida generationer. Grundtanken är att det förflutna kan vara gynnsamt för både dagens befolkning och framtiden. De vill producera ett varaktigt samhälle som är tillgängligt för alla.

Omkring Sverige finns det ett flertal sådana föreningar som dokumenterar den lokala historiken och presentera den för allmänheten. Genom att detta görs historien levande och därmed gör den mer tillgänglig för individer som möjligtvis inte normalt är insatta i den lokala historien i hembygderna. Det finns därmed museer, arkiv eller utställningar som är öppna för de som längtar efter att lära sig mer.