Riksorganisation för hembygdsföreningar heter Sveriges Hembygdsförbund. Under det finns 26 regionala hembygdsförbund uppdelad efter landskap och 2000 hembygdsföreningar i dagens Sverige. Deras uppdrag är att samla in, bevara, undersöka och tolka historiska föremål. Föremål kan vara faktiska fysiska föremål eller information som muntliga historia inspelningar. Detta görs vanligtvis på lokal nivå men forskningsmaterialet är vanligtvis tillgängliga för forskare från andra delar av Sverige eller till och med andra länder.

Hembygdsföreningar håller lokalhistoriska konferenser, studiecirklar, samlar på föremål, skriver och publicera årsböcker och Att publicera tidskrifter är traditionellt det sätt som lokala hembygdsföreningar främjar sina samlingar och lokalhistoriska fokus. Men i informationsåldern har de flesta sina egna webbplatser och sociala medier närvaro så det är enkelt och enkelt att se vad hembygdsförening har som sitt fokus. Till exempel kan en hembygdsförening i en kuststad ha mycket material på fartyg och livet för sjömän medan hembygdsförening i Norrland istället kan ha många material om skogsbruk och skogsarbetare.

Den lokala hembygdsförening och dess medlemmar är ryggraden i hembygdsrörelsen. Deras entusiasm och engagemang är avgörande för att bevara det svenska kulturarvet. Som en viktig del håller många hembygdsföreningar levande historia evenemang där medlemmarna demonstrerar traditionellt hantverk för allmänheten. Detta är ett särskilt bra sätt att fånga intressen hos barn, när de kan prova på. En viktig utmaning för hembygdsföreningar i Sverige idag är att hitta strategier om hur man kan få kontakt med ungdomar och uppmuntra deras intresse i historia och hantverk. Inte minst tack vare den ökande populariteten för lajv (levande rollspel) i Sverige är dessa ett växande intresse för att sy och arbeta med läder och andra former av hantverk.

Hembygdsföreningar tjänar inte bara ett lokalpatriotiskt syfte för de människor som är födda och uppvuxna i området utan också för nysvenskar som vill lära sig mer om sitt nya land och dess kultur. Naturligtvis vill man lära sig mer om sin nya hembygd och vad är speciell med den. Samtidigt kan det vara bra att få en ny titt på den svenska kulturen ur ett utifrånperspektiv. Och att vara en aktiv medlem i en hembygdsförening kan vara ett bra tillfälle att få nya vänner samt vara lärorikt. 

Historik

Föregångaren till Sveriges Hembygdsförbund, Samfundet för Hembygdsvård, grundades 1916. 1975 ändrades den nationella organisationens namn till Riksförbundet för Hembygdsvård. Senare 1991 ändrades namnet ännu en gång, den här gången till Sveriges Hembygdsförbund. Men medan namnet och till viss del organisationsstrukturen har förändrats över tid har det grundläggande syftet förblivit fokus på vanliga människor och deras berättelser. Att vara en del av en nationell organisation är fördelaktigt för lokala hembygdsföreningar. Till exempel håller Sveriges Hembygdsförbund kurser i hur man ansöker om bidragspengar för de lokala föreningarnas projekt. Och flera lokala hembygdsföreningar kan samarbeta på större projekt medan de fortfarande behåller lokal inriktning.

Med ett stort intresse i vanliga människors vardag kom också ett stort intresse i dokumentering det. Sveriges kulturarv är allas kulturarv, inte bara elitens. Demokrati och hembygdsrörelsen går hand i hand. Samtidigt har rörelsens utformning utvecklats under den demokratiska ideologin. Allas lika värde inkluderar historien om drängar och pigor och fabriksarbetare och skogsarbetare och deras vardag.