De svenska hembygdsföreningarna gör ett viktigt jobb i att ta tillvara på lokala traditioner och kulturer samt att sedan visa och göra detta tillgängligt för allmänheten. Hembygdsföreningarna har alltså som mål att skapa och bevara det svenska kulturarvet och att skapa en levande hembygd som är öppen för alla. Hembygdsföreningarna drivs ideellt av deras medlemmar och idag finns det så många som 2060 hembygdsföreningar i Sverige. Dessa är lokaliserade över hela landet, såväl på landsbygden som i större städer. När industrialiseringen växte fram och nådde Sverige från Storbritannien i väst förändrades livet på många sätt för de svenska medborgarna. För att förhindra att kulturen gick förlorad började hembygdsföreningarna att även de växa sig starka i Sverige. Dagens hembygdsföreningar utför en rad aktiviteter. Exempelvis ger de ut böcker av olika slag och skapar sockenfilmer. På senare år har hembygdsföreningarna även blivit mer involverade i frågor som rör kulturmiljön. Exempelvis har de involverat sig i den allmänna kulturdebatten i större utsträckning för frågor som rör urbanisering.

Varje år producerar Sveriges hembygdsföreningar ungefär 1300 skrifter. Dessa har ett brett och varierande innehåll, men vidrör ofta ämnen som människor, miljöer och utveckling i lokalsamhällen under specifika tidsepoker. Böckerna kan exempelvis utgå från äldre människor i socknens nedskrivna minnen. Andra gånger tar böckerna en mer vetenskaplig vinkel. I dessa fall brukar ämnena beröra historia, arkeologi eller etnografi. När böckerna har en vetenskaplig utgångspunkt brukar de författas av forskare. Böcker om hembygd varierar alltså kraftigt i innehåll och utgångspunkt. Även kvaliteten på böckerna kan skilja sig mycket.

Böckerna skrivs ofta med den lokala befolkningen som målgrupp. De trycks sällan i stora upplagor och kostnaden för att bli ägare till ett exemplar är därmed ofta hög. Under senare år har även vissa hembygdsföreningar börjat släppa material till hembygdsböckerna digitalt. På så vis finns möjligheten att göra det kulturarv och historiska värde de bevarar öppet och tillgängligt för fler.

Årets hembygdsbok

Varje år utser Sveriges Hembygdsförbund ”Årets Hembygdsbok”. Priset har delats ut sedan 2012 och i år är det hela 13 böcker som är nominerade till utmärkelsen. Utmärkelsen finns till för att uppmärksamma en bok, eller en serie årsböcker, som bevarar och levandegör kulturarvet. ”Årets Hembygdsbok” har som mål att både uppmärksamma det arbete som utförs av de svenska hembygdsföreningarna samt att öka forskningen inom dessa områden.

Trots att de böcker som hembygdsföreningarna ger ut kan anses vara av olika kvalitet, så konstaterar jurymedlemmarna för ”Årets Hembygdsbok” att årets tretton finalister håller hög kvalitet och visar på just den bredd som finns inom den svenska hembygdslitteraturen.

Förra året tog boken ”Smålands Taberg – Historien om ett samhälle” hem priset som ”Årets Hembygdsbok”. Boken innehåller en stor mängd bildmaterial som tydligt ger läsaren en inblick i Småland Tabergs historia. Författarna i denna bok har även intervjuat ett stort antal personer för att ta fram materialet till boken. Den innehåller även kartor samt ger en förståelse för industrin och personerna som funnits i Småland Tabergs tidigare. Vilken hembygd som tar hem priset för ”Årets Hembygdsbok” under 2019 kommer att avslöjas den femte november.