I Sverige finns det en folkrörelse som arbetar för att bevara och även visa upp lokal tradition och kultur. Denna så kallade hembygdsrörelse består av människor som driver den ideellt, i lokala hembygdsföreningar. Hembygdsföreningar går att finna både på landsbygden samt i städer och de huserar ofta i en äldre gård eller i flera äldre byggnader som kallas för hembygdsgård.

Verksamhet och hembygdsgården

Ordet hembygd betyder bygden eller orten där man kommer ifrån, alternativt har bott i under en lång period. Föreningarna som värnar om “hembygden” sysslar med många olika saker, beroende på engagemanget från den lokala befolkningen. En del hembygdsföreningar ger ut årsböcker, hembygdsböcker (böcker om det lokala livet, naturen, historia o.s.v.) och ibland även filmer.

Sedan 70-talet har deras verksamhet utökats och idag är de ofta med i exempelvis samhällsdebatten/planeringen och i olika arrangemang för bevarandet av kultur.

Studiecirklar kring hembygden organiseras av en del föreningar, föreläsningar och ibland lokala folkfester under sommaren arrangeras, allt i linje med att upprätta och sprida information om kultur och tradition. Folkdans är en del av denna folkrörelse. Folkdans är traditionella danser som ser olika ut beroende på var de kommer ifrån. Även tillhörande dräkt är bunden till en geografisk plats och bär alla på en unik historia. Många hembygdsföreningar håller i arrangemang som rör folkdans och de värnar starkt om folkdräkterna och bevarandet av dem.

Hembygdsgården är en eller flera sammanlänkade äldre byggnader som tagits över av den lokala hembygdsföreningen. Gården sköts av föreningen och de får ibland offentligt stöd för bevarandet och skötseln av den.

Hembygdsgården är ofta passande möblerad enligt gamla anor. Här förvarar man dokumentation från förr och även bruksföremål (saker som användes förr, t.ex. verktyg av olika slag). I gården håller föreningen möten och fester arrangeras ofta i anslutning till byggnaden. I Sverige finns det idag ungefär 2000 hembygdsföreningar, 1400 hembygdsgårdar utspridda över landet och räknar man antalet byggnader kommer man upp i 8000.

Historia och idag

I slutet av 1700-talet började människor intressera sig för folklig kultur. Intresset eskalerade under hela 1800-talet och från 1850-talet började man upprätta det som senare blev länsmuséer och som man idag kallar friluftsmuséer – det vill säga en plats där man visar upp folkkulturen. Detta föddes ur en oro för att gamla föremål, traditioner och hantverk skulle försvinna som en effekt av industrialiseringen. Skansen i Stockholm och Kulturen i Lund var först och de banade väg för skapandet av många friluftsmuséer och hembygdsgårdar. Leksands hemslöjd och Dalarnas hembygdsförbund blev starten för hembygdsföreningarnas uppkomst.

År 1916 bildades Samfundet för Hembygdsvård. Det blev sedan till Riksförbundet för Hembygdsvård och heter idag Sveriges Hembygdsförbund. De är en riksorganisation för den svenska hembygdsrörelsen och organiserar Sveriges runt 2000 hembygdsföreningar och jobbar hårt för bevarandet av kultur, samhällsfrågor o.s.v. och hjälper till att göra all denna kunskap tillgänglig för alla. Sveriges hembygdsföreningar har idag cirka 450 000 medlemmar. Sedan år 2000 driver många hembygdsföreningar frågor rörande samhällsplanering och lokal utveckling och intresset för föreningsverksamheten är idag stort.